Best n Worst 2018

1, 2, Fuck You Punk Revue

Monday 31 of December
Best n Worst 2018
The Bands with no country mark "(UK)" is Swedish.
Sorry in Swedish only

Årets Album
Interrupters – Fight The Good Fight (US)
Topper – We Are All Damned
Smash It Up – Last Stand *

*YouTube release in 2018, Spotify release in 2019 (So it can be on that list to it it make it)


Runners up
Booze & Glory (UK), The Baboon Show.

Bästa svenska AlbumTopper, Smash It Up


Bästa single/ep
Pastoratet - THLM
Booze & Glory/Vespa and the Londonians (UK)
Asta Kask – Några Jävla spänn
Asta Kask – Historien dömer oss alla
Hyrda Knektar - Lalala land** (split med Gatans Lag.)
The Baboon Show – Again
The Baboon Show - Holiday

**Ursprungligen publicerad 2017, Men indragen och återutgiven 2018 varav den tog sig in på listan.


Runners up
Les Frappes, The Headlines, Lilla Krogen Band, The Spitfires (UK).



Bästa inte rena punkplattan
-

Bästa filmmusik/Spel soundtrack/konstmusik/klassisk musik
Soundtrack – Assassins Creed Odyssey (UK)

Bästa liveakt
The Baboon Show

Runners up
-

Bästa live-event/club
-

Runners up
-

Bästa Singalong
-

Årets nya upptäkt
Saker som kommer 2019. Lovar gott.

Mest Punk
-

Bästa film
-



Sämsta under året
Det ständiga revipinkandet inom scenen. Ännu än gång.

Turbonegros platta Rocknroll Machine.

Bra band som Fuck Frankie, The Civillains och Smash It Up lade ner. Ko mmer att sakna dem.


Årets pseudohändelse

All punknostalgi med i botten ganska mediokra band, samt the return of Trallpunk.
Och något slags försvar av SD inom vissa kretsar.

I StortVar detta ett mellanår punkmässigt. Hade det inte varit för Topper, Pastoratet och Interrupters (US) hade detta nog kunnat kallas ett katastrofår.

Om Turbonegro vek ner sig, så gjorde ex Turbon Hank von Hell en hyfsad comeback under egen flagg.
Hyfsad men inte mer. Dock milsvid bättre än sitt gamla band.

I USA så kravlade sig Broody Dalle sig upp på en punkscen igen. Comebacksingeln var inte lysande. Och kanske kommer hon inte nå högre än vad hon chabblade bort lite osnyggt back in the days.
Och i vissa fankretsar glöms det inte så lätt. Men å andra sidan finns det ett stort uppdämt behov av att se en av punkvärldens bästa röster ta ton.

Personligen
Året utvecklade sig till ett bra år för mig. Satsade på att ta reda på vad jag vill och kan istället för att försöka hålla näsan över vattenytan i ett nollsummespel.
Min familjesituation gör att jag jag kan se mindre konserter än förut. Men skall jag vara ärlig så var det inte så mycket som lockade. Och än så länge ser det inte ljusare ut 2019.